Den nya lagen om tillgänglighet för digital offentlig service må ha ett ganska tydligt namn, men när man börjar grotta ner sig blir man ändå osäker. Vad ses som digital service? Vad räknas som offentlig service? Här rätar vi ut dina frågetecken och gör att du kan gå trygg och säker vidare i tillgänglighetsarbetet.
Vilka ska följa lagen om tillgänglig digital service?
Lagen gäller offentliga aktörer. Med offentlig aktör menas
- statliga och kommunala myndigheter
- beslutande församlingar i kommuner och regioner
- offentligt styrda organ samt sammanslutningar av dessa aktörer.
Men lagen gäller även privata aktörer som ger det vi brukar kalla offentlig service och finansieras med offentliga medel. Det gäller till exempel privata aktörer inom förskola, skola vård och omsorg. Men även enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina omfattas, om de bedriver högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå och till största del finansieras av statsbidrag.
Undantag från lagen
Det finns vissa offentligt finansierade organ som är undantagna
- Public service
- NGO (icke-statliga organisationer)
- Skolarbeten och liknande från skolor och förskolor
Skolor och förskolor måste följa lagen när det gäller viktig information, e-tjänster och liknande. Däremot ska de inte på grund av lagen hindras att lägga upp till exempel elevernas egna arbeten eller samarbeta digitalt.
Vad innebär lagen?
I korthet innebär lagen tre saker:
- Publicera tillgänglighetsutlåtande
- Gör det möjligt för användare att påtala brister
- Följ WCAG 2.1 nivå AA
Ett tillgänglighetsutlåtande är en sida på er webbplats där ni berättar
- Hur ni uppfyller direktivet
- Vilka undantag ni har gjort och varför
- En länk till dit användare påtalar brister
Sidan ska följa mallen för tillgänglighetsutlåtande som Myndigheten för digital förvaltning har tagit fram.
Följ WCAG 2.2 nivå AA
WCAG 2.2 är den senaste versionen av de internationella riktlinjerna för tillgänglighet, Web Content Accesability Guidelines. Riktlinjerna är framtagna av den internationella sammanslutningen W3C, som tar fram standarder och programvara för internet. WCAG:s grundprinciper är att alla ska kunna använda webbplatsen eller tjänsten oavsett förmåga. Tjänsten ska gå att uppfatta, hantera och begripa för alla oavsett förmåga till att se, höra, röra sig eller läsa. WCAG finns i tre nivåer, A, AA och AAA, där AAA är det bästa.
Undantag
Vi behöver tillgänglighetsanpassa mycket, men inte allt. Detta behöver vi inte åtgärda:
- Filer som PDF och Office-dokument publicerade innan lagen trädde i kraft och som inte krävs för att utföra uppgifter. Protokoll från innan 23 september 2018 behöver inte anpassas, men blanketter som fortfarande krävs för uppgifter behöver anpassas.
- Direktsändningar. Direktsändningar räknas som direktsändning i tre veckor. Efter tre veckor övergår direktsändning till att bli en inspelning och ska därmed tillgängliggöras och textas.
- Tredjepartsinnehåll vi inte betalar för. Hit hör tjänster som sociala medier eller resebeskrivningar med lokaltrafikens tjänst. Tredjepartsinnehåll vi betalar för måste följa direktivet, så då måste vi kravställa i upphandlingen att de ska följa det.
- Arkiverade delar av webbplatsen som inte används (se då till att de inte går att komma till).
- När det krävs oproportionerligt mycket arbete. Det här är inget skäl som går att använda när man inte orkar, utan det måste finnas ”tunga skäl” till att man gjort ett undantag. (Detta har vi ett helt eget inlägg om, där du kan se exempel på vad som kan räknas och inte)
Möjlighet att påtala brister
Ni behöver också en sida eller ett formulär där användare kan påtala om det finns brister i tillgängligheten. Inom en månad ska ni ha återkopplat och påbörjat åtgärd. Om ni inte åtgärdar problemet ska användaren få en motivering till varför ni inte behöver följa lagen i just detta fall.
Det är lätt att tro att det räcker med att slänga upp en sida med ett formulär, men ni behöver göra mer än så. Ni behöver ta fram en process för hur ni ska hantera ärenden – vem som ska se om det har kommit in något och hur ni tar det vidare. Dessutom måste ni se till att formuläret följer GDPR och att formuläret finns med i er centrala registerförteckning
Vad omfattas av lagen?
Lagen omfattar
- webbplatser
- appar
- e-tjänster
- intranät
- extranät.
Tjänsten ska stå under verksamhetens kontroll. Med kontroll brukar man säga att om du betalar för det ska det vara tillgängligt, om du inte betalar för det (och därmed inte kan ställa krav) måste det inte vara tillgängligt, men bör vara det så långt det är möjligt. Det innebär att du inte måste sluta använda Facebook, men kanske den där skolportalen som du betalar för.
En kommunal webb är ofta en blandning av sidor skapade i webbpubliceringssystemet och andra system som ärendehanteringssystem, skolplattformar, rekryteringsdatabaser, betaltjänster osv. Alla dessa system måste vara tillgängliga.
Vad gäller för interna system?
Interna system som bara används av medarbetare, till exempel ärendehanteringssystem, personaladministrativa system eller andra interna webbaserade system, behöver enligt den här lagen inte vara tillgängliga. Däremot behöver de vara tillgängliga enligt arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen.
Alla medarbetare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, oavsett funktionsvariation. Dessutom går det sjukt mycket fortare att jobba i tillgängliga system (vilket innebär att ni kommer tjäna in massor av timmar).
Vad gäller för dokument och pdf?
Dokument, till exempel pdf-filer, som har publicerats efter att lagen trädde i kraft 23 september 2018 ska vara tillgängliga. Dokument som är publicerade innan lagen trädde i kraft behöver inte vara tillgängliga. Undantaget är om de är det enda sättet att uträtta ett ärende. I så fall ska de vara tillgängliga samma datum som webbplatsen omfattas av lagen.
Vad gäller för sociala medier?
Sociala medier ska vara tillgängliga så långt det är möjligt. Just nu innebär det att man skriver alt-text på sina bilder och att man lägger in text på sina filmer. Majoriteten av alla användare på sociala medier ser filmer utan ljud, så du tjänar på att lägga in text. Lägg in texten som en separat textfil på Facebook, inte som en del av bilden. Är den en del av bilden går det inte att läsa med skärmläsare.
Lär dig vad du behöver göra på webben –
och hur
Med vår kurs i tillgänglighet för webben lär du dig vad lagen innebär, hur det påverkar ditt arbete med webben och vad du behöver göra för att uppfylla det. Du får konkreta tips och verktyg och kommer igång med ditt arbete redan under kursen.