Allt för många webbplatser uppnår inte det som var tänkt med lösningen. En anledning är att man inte har satt upp sina egna mål. En annan är att man inte har förstått målgruppernas behov.
Det är först när målgrupperna anser att de får ut något av lösningen som de kommer använda den. Det är också först när man vet både sina egna och målgruppernas mål och behov som det blir det tydligt vad som ska utvecklas, och hur det ska utformas. Många börjar istället med att ta fram funktioner och design, vilket leder till dyra, ineffektiva projekt som följd.
När vi driver webbprojekt föredrar vi att använda oss av en variant av effektstyrning och gör kravställningen med hjälp av effektkartläggning. Vi börjar med att ta fram vilka mål man vill uppnå, vilka målgrupper man vänder sig till och vad som är deras behov. Först därefter kan vi komma fram till vilka funktioner man behöver utveckla och hur man ska kravställa.
Att kravställa i ett webbprojekt med effektkarta kan delas in i tre steg, effektkartläggningen, prioritering och kravspecifikation.
Steg 1 – Effektkarta
Det första som måste göras är att ta fram en effektkarta med:
- Effektmål- vad ska vi uppnå med vår webbplats eller intranät?
- Mätplan – hur ska vi mäta om vi uppnått våra mål?
- Användargrupper och deras beteenden och behov
- Användarnas användningsmål – vad har användarna för mål med sina besök? Vad behöver de uppnå för att de ska vara nöjda med webbplatsen?
- Prioritering – vilka mål är viktigast att uppnå? Vilka användare är viktigast att tillfredsställa?
- De egenskaper webbplatsen måste ha för att möta våra och användarnas mål.
Resultatet av arbetet med effektkartan ska genomsyra hela projektet och även i framtida förvaltning. Den ska ses som ett styrdokument för hela projektet.
Effektkartan ger er ett gemensamt underlag för arbetet. Utifrån det är det lättare att diskutera utformning av specifika delar och tjänster, prioriteringar, förändringar under projektets gång. När alla har en tydlig bild av användarnas behov och era mål minskar risken att saker görs för att någon tycker, känner eller skriker. Effektkartan skapar också en gemensam syn på vad alla involverade kompetenser ska bidra med, såväl beställare, beslutsfattare, som IT avdelningen, utvecklare och designers.
Steg 2 – Prioritering
Med effektkartan som utgångspunkt är det dags att ta fram det underlag som beskriver den lösning som ska utvecklas. Med hjälp av effektkartan tar vi fram:
- Vad som är viktigast att bygga
- Hur det bör byggas
- Vilka delar som ska prioriteras och varför
Vår erfarenhet säger att det är bäst att fram detta i workshops med berörda personer, men det går givetvis att göra på andra sätt. Fördelen när alla nyckelpersoner är med och tar fram dessa underlag är att jobbet blir effektivare, med högre kvalitet, nyckelpersoner involveras tidigt och viktiga frågor som kan påverka lösningen lyfts fram tidigt.
Steg 3 – Kravställning
När vi vet vad det är vi ska åstadkomma och i vilken ordning kan vi påbörja kravställningen. Med så mycket förarbete kan vi göra precisa kravspecifikationer där vi lägger in
- Skisser som beskriver lösningen i sin helhet och detalj
- Förklarande texter på hur dessa delar ska fungera.
På så sätt säkerställer vi att utvecklingen är effektiv och ger oss det vi vill ha.
Effektkarta för webbprojekt
Utifrån era förutsättningar tar vi tillsammans fram och förankrar en effektkarta med tydliga mål, målgrupper och åtgärder.