Så skapar du kärnfulla webbtexter – med eller utan inspiration

Kalendern är full med inplanerade möten. Massor av obesvarade mejl ligger i inkorgen. Administrativa arbetsuppgifter väntar på att någon, och helst du, ska ta tag i dom. Mitt i alltihopa slår det dig, att du faktiskt skulle vara klar med de där webbtexterna redan i morgon förmiddag. Ja, men då så, bara att plocka fram det tomma word-dokumentet och sätta igång. Eller? Om du är helt klar över vad du ska skriva och varför, så ja.

Vissa dagar kan de flesta av oss behöva lite hjälp på traven för att komma igång. Att vänta på eller tro att inspiration är en grundförutsättning för att skriva är en vanlig fallgrop. Och visst är det så att när både idéerna och orden flödar är det roligare och man känner sig bättre.

Med dessa fem steg tar du dig från tom sida till färdig text.

Oavsett vad för slags text du ska ge dig i kast med är det nästan alltid bra med ett öppet förhållningssätt precis i början. Med andra ord, acceptera att du inte riktigt vet vart du är på väg. Låt idéerna komma och gå utan att vara för dömande. Försök att tänka stort och var inte för rädd för att vissa saker inte passar ämnet. Du ska ändå bara använda en bråkdel av allt det du tänkt i slutändan.

När idéerna sedan börjar ebba ut och samma saker börjar återkomma är det dags att avsluta idéfasen. Tankeprocessen har kommit igång och du både tänker i olika banor och överväger de möjligheter som finns.

Ett exempel: Du ska skriva om en kurs för externwebben som kommunen håller för blivande företagare. Vad kul! Undvik att direkt vända dig till arkivet för att se vad som skrivits tidigare om liknande kurser. Ta istället reda på fakta själv. Hur är kursen upplagd? Vad är nytt för i år? Vilken nytta kan deltagarna förvänta sig att ha? Vem håller i undervisningen? Vad skulle du vilja veta om kursen? Vad tror du att målgruppen vill veta om kursen? Finns det någon intressant krok att hänga upp den på?

Nu när du vet en hel del gäller det att börja skapa en slags grov skiss. Vad är det viktigaste? När, var, hur, vem och varför? Börja med att skriva ner stödord. Även i denna fas gäller att öppenhet är bra. Annars kan det hända att vi stänger oss för tidigt i arbetsprocessen och på så sätt går miste om en massa bra tankar som annars skulle ha kommit till oss.

Ett exempel: Du vänder dig till medarrangören för att få reda på att upplägget är 2-dagars workshop. En kollega berättar under kafferasten att hennes man gått kursen förra året och varit mycket nöjd. Du passar också på att tala med projektledaren och får reda på att kursen är mycket efterfrågad och att den är interaktiv. Dessutom får du ett mejl som talar om att M som håller i kursen är stå-upp komiker på fritiden. Nu har du en del fakta att både plocka och inspireras av.

När du både tillåtit dig att tänka fritt och du har fakta på bordet är det dags att börja begränsa dig. Hur stort utrymme ska texten ha? Ska tilltalet vara formellt eller personligt? Vad kan du berätta med hänsyn till företagets kultur? Lås dig inte för mycket nu utan skriv ett utkast ganska snabbt och låt det ligga en stund.
Det kan hända att orden börjar flöda och att skrivandet blir roligt och enkelt, att den ena idén efter den andra avlöser varandra. Vad bra, då har du uppnått det som kallas inspiration. Det är dock inget att sträva efter utan något som kommer om det kommer.

I klassisk dramaturgi talar man om en början, ett så kallat anslag, en höjdpunkt eller mitt och ett slut. I början är det viktigt att läsaren känner ”det här var spännande” och ”det här vill jag läsa mer om”. Berättelsen ökar sedan hela tiden i spänning tills den når en höjdpunkt. Därefter klingar den av och går mot en avrundning.

När det gäller nyhetstext eller webbtext brukar dramaturgin se lite annorlunda ut, ungefär som en tratt. Som vi tidigare berättat om i våra skrivarkurser handlar det nästan alltid om att det viktigaste ska komma först. Sedan kommer mer information i brödtexten. Gärna i form av citat/talminus varvat med berättande. I avrundningen eller slutet lägger man information som tid, plats, arrangör och liknande.

Utkastet har nu hunnit landa lite och du tar fram det på nytt. Nu börjar själva arbetet med texten. Skriv och skriv om igen. Jobba med rubriken, ingressen, mellanrubrikerna och meningarna. Jobba enskilt med de olika delarna men ha hela tiden helheten i åtanke. Lämna texten när du inte kan tillföra mer eller känner att det börjar gå i cirklar. Att överjobba är inte bra och riskerar bara att göra det du skrivit sämre. I denna fas kan du också be någon kollega att läsa.

Nu ska du låta texten landa lite till. Läs igenom långsamt en sista gång och gör eventuella småjusteringar. Nu är texten klar och det är dags att publicera.