De flesta av oss har arbetsminnet så fullt med annat när vi läser att det bara finns lite plats kvar för textförståelsen. Dessutom har 43 % av Sveriges befolkning extra stort behov av tillgängliga texter. Vill du nå fram med ett budskap så gäller det att göra texten så tydlig och begriplig som möjligt.
2 miljoner svenskar har någon form av kognitiv funktionsnedsättning, vilket gör det svårare att ta till sig texter. Det kan vara dyslexi, koncentrationssvårigheter eller något annat. Ytterligare 2 miljoner svenskar läser så pass lite att de inte klarar av att läsa på den nivå man bör klara efter att ha gått ut skolan.
Förutom dessa 4 miljoner så finns det väldigt många gör något annat samtidigt som när de läser, så att arbetsminnet har fullt upp med annat än att försöka förstå krångligt formulerade meningar. De kanske sitter på bussen och läser från en mobilskärm, där de förutom att försöka förstå sambandet när de bara ser en liten del av texten samtidig, ska se till att de inte är i vägen för sina medpassagerare, att varorna i matkassen inte välter ut och att de kommer av vid rätt station.
Skriv klarspråk
Klarspråk handlar om att lämna tanken att man ska informera utifrån organisationens vilja och i stället gå in för att hjälpa besökaren att svara på hens problem och frågor. Här går vi igenom de viktigaste principerna för klarspråk.
Rätt information är det som är relevant för besökaren
Se till att dina texter uppfyller de behov och besvarar de frågor som din målgrupp har. Och texten ska enbart svara på den frågan, inga andra frågor. För mycket information är förvirrande och då vet inte besökaren vad den ska göra.
Ett exempel är bygglovstexter. Det finns massor av lagar som påverkar vad man ska göra, det finns mycket information om hur processen går till internt på kommunen och det finns många saker som den sökande ska göra. Mängden information är enorm, men tar du med allt, kommer den sökande bli helt överväldigad och inte kunna ta till sig vad den faktiskt ska göra. Fokusera därför i texten enbart på vad det är läsaren ska göra. Vad behöver den göra och i vilken ordning? Den behöver faktiskt inte veta hur det går till internt på kommunen, och den behöver inte ha stenkoll på alla lagar heller.
Rätt sak i rätt ordning
Skriv alltid det viktigaste först – det som är viktigast för besökaren. Är det ett beslut ska till exempel beslutet vara först och bakgrunden sist. Det finns flera anledningar till detta. Vissa neuropsykiatriska variationer gör att man inte kan koppla varför man ska läsa texten om det inte framgår direkt varför den är relevant. Även andra personer, till exempel stressade, har ett behov av att snabbt komma till saken. Slutligen är det också viktigt för sökmotoroptimeringen att det viktigaste står först, eftersom Google räknar det som står högt uppe på sidan som viktigare än det som står längre ner.
Sätt rubriker som förklarar vad som kommer under
Det är viktigt att texten har både en förklarande huvudrubrik och förklarande underrubriker. Genom att ha underrubriker kan de med skärmläsare snabbnavigera genom texten. Även de som läser med ögonen kan snabbt ta sig till relevant ställe i texten. Dessutom underlättar rubriker för personer med koncentrationssvårigheter då de tydligare ser vad som hör till vad och hur texten är indelad i olika ämnen.
Gör nytt stycke ofta
Gör nytt stycke. Ofta. En sida med flera stycken är mer lättläst. Dessutom är det viktigt för en del funktionsvariationer att tydligt se vad som hör till vad. Låt ett stycke bestå av en (och endast en) tanke. Oftast blir det mellan tre och sju rader.
En kort mening är en bra mening (ibland)
Håll meningarna korta och sätt punkt ofta. Långa meningar belastar arbetsminnet mer och gör det svårare för personer som läser på mobil, är stressade eller har dyslexi eller ADHD. Därmed inte sagt att du måste hålla barnboksnivå, utan variera dina meningar från en halv rad upp till två rader. Hur långa är meningarna i detta stycke, och stycket ovanför?
Använd ord som går att förstå
Använd moderna allmänord så ofta det går. Undvik ovanliga eller ålderdomliga ord som alla kanske inte känner till. Undvik också fackspråk i onödan. Risken är att personen inte känner till ordet och därför inte förstår alls. Då är det bättre att använda ett ord från allmänspråket, även om det inte betyder exakt samma sak. Hellre att mottagaren förstår och får en ungefärlig uppfattning än att den inte förstår alls. Om du absolut måste använda fackord, förklara dem.